Hej Momiji  Jag har undrat vad du haft för dig! Är du okej?

Mer okej nu än tidigare. Funderade ett långt tag om jag skulle vara tvungen att ta kontakt med någon psykolog då jag hade konstant ångest i 2-3 månader. Men det känns bättre nu iallafall och jag ska försöka hinna med lite mer tid vid datorn och komma tillbaka till "mitt vanliga liv"

Fy vad jobbigt  Är det panikångest, kopplat till situationer? Eller allmän ångest? 
Kanske hjälper det till att må bättre med sommaren, värme och ljus? En del blir tvärt om iofs..
Ångest har jag haft tillräckligt med i mitt liv och det är inget jag önskar någon annan.

Huvudsaken är ju att du klarar vardagen och att du gör saker som du tycker är roligt. Bort med alla måsten och lära sig säga nej, är bra också Livet är för kort och för värdefullt för att gå omkring och känna ångest och göra sånt man inte vill, umgås med folk man inte trivs med osv. 

Tja inte för att jag är någon psykolog… men jag vill väl

Det har varit både och. Eller, först ångest över vissa situationer som sen övergått till mer ihållande långa perioder. Sen blir det ju inte bättre av att båda syskonen är dåliga nu också, så om jag far till mamma för att prata så slutar det istället med att man får höra om deras problem. Det blir som ingen paus i eländet. Men nu hoppas jag att det ska lugna ner sig

Ja det där är inget vidare. Ingen mår väl bättre av att höra hur dåligt andra mår, eller att "tänk på dem som har det värre" 

Som sagt - försök att bara göra saker som du tycker är roligt och vill göra! Ta vara på alla ögonblick. Gosa med djur, sitta och titta på solnedgång, lyssna på fåglar.. etc. sådant som gör att man mår bra inombords.

Nä, fick mig en sån nyss då jag var hem hos mamma och pappa(mormor råkade försäga sig om att jag varit där igår och haft en dålig dag) och fick höra att syrran blivit sjukskriven och att mamma tyckte att det var jättejobbigt. Så då har jag tendensen att minska ner mina egna besvär för att inte hon ska behöva ta på sig allting.

Men nu ska jag försöka få tag i en kompis som bor 20 mil härifråm och höra om jag kan få komma ner till henne en helg och bara komma bort från allt ett tag

Det låter som en bra idé att åka och hälsa på vänner! Se något nytt och ta in nya energier 

Jo, har även nu bestämt att jag ska kontakta vårdcentralen på måndag för att få någon att prata med. Innan det går för långt och jag blir sjuk.

#9
Ja varför inte. Kan vara nyttigt att få perspektiv och tips från någon som inte känner dig.

Jo, och från någon som är utbildad och vet hur man ska göra

Precis  Ge det en chans. Känns det inte bra så får du testa andra sätt.

Har nu bokat in en 2(men mest troligt 3) dagars vistelse hos min kompis. Det kommer bli långa skogsprommenader, laga mat tillsammans, mysa med te på deras uteplats, massage, mysa med katten och bara prata av sig om allting som händer.

#12
Åh det låter soft!!  Vill också!
Fast jag ser fram emot att åka till Göteborg iaf.

Ta med skiss/skrivblock kanske? Teckna eller skriva har ju fått en och annan att må bra

Åh, börjar bli nervös nu inför imorron. Tycker inte om att ringa upp till vårdcentralen och sånna grejer. Men det måste ju göras någon gång, och helst nu innan det går för långt.

Har faktiskt ett miniatyrskrivblock som jag brukar skriva i. Det är alldeles perfekt då det är så litet att det rymms i byxfickan

Det kommer gå bra  Ni har säkert samma system där, att man ringer och får knappa in telefonnummer och så ringer de upp en på en viss tid? 

Oj hehe, vad praktiskt! Sånt skulle man ha.

Jo, men sen ska man även lyckas förklara för sjuksköterskan som ringer upp varför man ringer och övertyga henne/honom om att man verkligen behöver en tid.
Nåja, det får jag ta itu med imorron och hoppas att den sköterska som ringer upp har en bra dag.

Jo, såg det på ICA för ett tag sedan då jag var och handlade och tyckte att det skulle vara praktiskt. Enda nackdelen är att dom tar slut fort då dom är så små

Haha… 10-ordssidor eller? 

Man kan behöva överdriva lite när man ringer och pratar med dem. Eller skriv ner allt du vill ha sagt på en lapp så du inte glömmer.

Ja

Jo, bara hoppas att det löser sig. Får väl se hur det går klockan 8

Har fått en tid nu på vårdcentralen klockan 14.00. Deras förra kurator har nyss slutat och den nya har inte hunnit börja än så ska få träffa en läkare istället.

Hoppas att mötet gav något? 

Jo, jag ska först nu fram till på fredag få testa olika avslappningsövningar och använda mig av lugnande naturläkemedel då jag blåvägrar att ta medicin. Vill klara av detta utan att stoppa i något onaturligt i kroppen. Men om det inte har blivit bättre med sömnen tills dess så sa hon att vi får nog överväga att sätta in någon form av medicin. Ska även ta en kopp lugnande te varje kväll(hann tyvärr inte köpa det till ikväll så det får jag börja med imorron) och tidigarelägga mina kvällspromenader. Hon sa att prio 1 just nu är att fixa till sömnen och när det är klart så ska jag jobba vidare på resten. Hon kommer nu leta runt hela kommunen efter en kurator som jobbar efter det sättet som passar mig bäst. Just nu lutar det åt att jag kommer att få någon form av beteendeterapi.

Får se om det går att sova inatt då

Låter ju jättebra. Du fick träffa en engagerad läkare! 

Valerina Natt fanns det något naturläkemedel som hette, som jag tog ett tag för flera år sedan, innan jag började med receptbelagda. Tar inget sånt nu, men jag hade god effekt av det.

Är det insomningen som du har svårt med? Eller vaknar du? Det är viktigt att hoppa på sömntåget när det kommer, helst första eller andra.. om du förstår vad jag menar

Avslappningsövningar och meditationer är super också att ta till, särskilt innan man ska sova. Finns många bra videos på youtube om du behöver inspiration.

Jo, trodde att jag antingen skulle få en som sa: "Det här är väl ingenting. Far hem med dig" eller "Då skriver jag ut dom och dom medicinerna så får du ta dom"

Hade lite Melissa kvar som jag köpt när problemen började för några månader sedan. Så jag ska testa med dom nu under veckan. Har hur som helst sovit som en stock inatt. Inte så konstigt med tanke på att jag bara sov 2 timmar natten till igår, hade 2 rejäla gråtattacker(en då jag pratade med med sjuksköterskan och en halvvägs in i samtalet med läkaren), farit runt som en tok hela dagen för att slippa tänka på allting, ätit första ordentliga måltiden på 1 vecka, tvättat upp alla mammas, pappas och lillebrors smutsiga kläder + mina sängkläder, tagot högsta dosen av Melissan och startat en skiva med lugn musik och fågelsång. Sen tror jag att mycket av sömnen kan ha att göra med att jag nu vet att jag har börjat få hjälp. Sov nästan hela natten

Har lite blandat. Insomningen har jag ofta problem med. Har blivit så att när jag känner att jag blir trött så lägger jag mig, men så fort jag har lagt mig så blir jag pigg igen. Så då tar jag en bok och börjar läsa tills jag känner att jag blir trött igen. Men då när jag lägger undan boken så blir jag pigg igen. Sen tar jag upp boken och läser tills jag blir trött och så fortsätter det under större delen av natten. För 2 veckor sedan resulterade det i att jag läste ut en hel bok under en natt bara för att försöka somna. Sen vaknar jag även på natten då jag väl lyckats somna. Om jag då även vaknar efter klockan 6 på morgonen så är det i stort sett omöjligt att somna om.

Ska testa samma sak ikväll med Melissan och fågelsången och hoppas på att det räcker

Låter riktigt tungt  det känns bekant… 

Visst kan det säkert vara så att man slappnar av lite när man vet att hjälp är påväg, att det finns någon som bryr sig och tar en på allvar. Oavsett anledning så är det ju skönt när saker fungerar. Att sysselsätta sig behöver ju alla, men särskilt i din situation, så man inte bara går och ältar.

Hittar du några andra glädjeämnen då? Vädret? Bär? Blommor? Bada? Promenader? Film?
Gör ditt bästa för att tänka glada tankar, stora som små - tänk på hur du vill må och vara, så brukar känslorna förändras och bli lättare.

Är du ledig nu i sommar? Så du "kan" ligga vaken om nätterna, menar jag? För isf kan du ju testa med att helt enkelt ligga där i sängen, utan att läsa, utan lampor på, och vila. Förr eller senare så kommer sömnen ändå.

Testa att "titta uppåt" när du blundar, då tvingar du hjärnan att fokusera och det är lättare att trötta ut sig själv.

Avslappningsövningar när man spänner alla muskelgrupper och slappnar av, har den trevliga effekten att kroppen efteråt känns tung och avslappnad.

Eller tänk dig att du ligger på en vacker strand, i sanden, och du känner hur sanden omsluter huden över hela kroppen. Och sedan gör du övningen med att spänna och slappna av i musklerna. Häftig känsla! 

Dricker du mjölk? Varm mjölk sägs ju ha en lugnande/sövande effekt. Även en halv banan, eventuellt mosad. Tom. kokt potatis har jag hört att folk tar till för att kunna sova.

Det viktiga är att fokusera på det viktiga. Att sova. Hur skönt det är att sova och att vakna utvilad. Inte att vara vaken, eller att det är jobbigt att vara vaken, eller att inte kunna sova - det blir negativ energi och man kommer in i en ond cirkel.

Fågelsång är jättebra. Naturljud överhuvud taget

Problemet är det att jag måste somna ganska direkt innan alla tankar kommer igång. Därför brukar jag läsa för att tränga ut allt annat ur skallen tills jag blir så trött att jag somnar. Så att bara ligga tills jag somnar fungerar tyvärr inte(funkade förut).

Mat innan jag somnar har inte heller funkat senaste tiden. Förut kunde det hjälpa med en kopp varm mjölkchoklad men nu går inte det längre. Enda maten jag blir trött av nu är palt och det känner jag inte för att stoppa i mig på kvällen. Men ska testa att ta lite banan nu till kvällsteet, kan ju hjälpa om man har tur

Aha, ja så kan det ju vara också, det känner jag igen  det är nog smart att trötta ut hjärnan. Lösa korsord kanske eller annat pyssel som går snabbt att lägga ifrån sig när sömnen kommer smygande sen?

Orgasmer har ju en avslappnande må bra-effekt också

Det är väl inte att rekommendera egentligen, men om du har möjlighet, ha TV på som du kan halvtitta på och förhoppningsvis somna till om det inte är alltför spännande!

Ja, får nog hämta hem min sudoku-bok från mormor och morfar

Haha! Har en kompis som sa exakt samma sak

Nä, tv:n får nog vara avstängd. Om jag inte hittar någon "sleep" funktion på den så jag kan ställa in så att den stänger av sig själv under natten

Nä då är nog TV inget bra alternativ. Vete fasen om det är så sömnfrämjande att ha den på hela natten. 

Har du varit inne på Trötthet nånting? Där kanske de har tips

Jo, brukade vara inne där förut. Kanske dags att kolla in där igen

Ja gör det  folk brukar vara rätt bra på att hjälpa varandra. 

Har du testat rökelse förresten? Någon behaglig doft som kan verka lite sövande?

Jo, ska först höra vad läkaren säger då jag ska dit imorron.

Har ingen rökelse hemma, men det lät som en bra idé. Ska kolla om jag kan hitta några imorron

Försvann ett litet tag till mer eller mindre frivilligt. Hamnade hos läkaren 2 gånger, sen var jag iväg hos min kompis i 2 dagar och sen har jag även varit inlagd på sjukhuset i 2 dagar. Dom 2 dagarna då jag var inlagd på sjukhuset var verkligen inte frivilliga. Men jag har iallafall fått veta att jag är helt och hållet frisk. Det enda fysiska felet dom kunde hitta på mig visade sig bara vara en biverkning av ångesten. Men nu vet jag exakt vad jag kommer behöva jobba med när jag börjar terapin och förhoppningsvis kommer det att skynda på hela prosessen så jag blir klar fortare

Men stackare, det är mycket omkring dig nu  Sjukhus och grejer…
Hjärtklappning gissar jag? Hur som helst ingen höjdare med ångest och när det tar sig fysiska uttryck.

Ja jag har varit lite frånvarande också fast på semester, väldigt frivilligt

Jo det var det. Fick en medicin för det som jag igår insåg att jag inte alls mår bra av. Försökte få tag i läkaren idag men hon hade inte tid och från och med imorron går hon tillbaka till sitt vanliga jobb. Så får hitta en ny läkare och be om att få sluta med medicinen

Aj då. Ja bäst att sluta med medicinen om biverkningarna blir svåra. Men visst får du sluta själv? Fast det rekommenderas väl inte. 

Då jag läste om medicinen så stod det att jag inte får sluta med den själv(kan leda till plötslig hjärtdöd o.s.v) och inte ändra dosering eller någonting utan att ha pratat med en läkare innan.

Har dock fått träffa en ny läkare nu och hon sa att eftersom jag inte har något egentligt fel på hjärtat, bara att pulsen går upp, så får jag egentligen göra hur jag vill. Jag för sluta med den helt om jag känner för det. Men hon ville först att jag skulle halvera dosen i några dagar och se om biverkningarna försvann. Gör dom inte det så ska jag bara ta halva dosen varannan dag. Om jag fortfarande inte blivit bättre så får jag sluta helt. Då behöver jag bara ringa upp till vårdcentralen och säga att jag slutar ta dom. Men jag ska fortfarande ha dom hemma ifall jag skulle upptäcka att jag behöver ta dom någon gång då och då.

Så får se då om det hjälper

Men jisses!  man kan ju bli rädd för mindre.

Oki vad bra att du fått alternativ att förhålla dig till. Vad heter medicinen, om jag får fråga?

Jo, fick panik då jag läste det. Tänkte att "nu vill dom se till att jag tar medicin, annars dör jag"

Medicinen jag fick utskriven SelokenZOC men då den inte fanns inne på apoteket så stod det att jag även kunde ta Metoprolol Orion. Så det är den jag har nu