Grigorij Jefimovitj Rasputin är känd som en av Rysslands mest mytomspunna personer. Han var var en rysk mystiker, predikant och helbrägdagörare. Han har blivit hyllad och smutskastat om vartannat. Men vem var han då?
Uppväxt: Grigorij Jefimovitj Rasputin föddes den 22 januari 1869 i byn Pokrovskoje vid floden Tura i Tiumen i Sibirien i Ryssland. Redan i ungdomsåren sades det att han var i besittning av övernaturliga krafter.
Han blev ledaren i byns ungdomsgäng som uppträdde så störande under söndagarnas gudstjänster i kyrkan att prästen till sist erbjöd dem betalning för att de skulle hålla sig därifrån.
Rasputin hade också andra sidor. Ganska tidigt i livet verkade han vara en pojke som hade något speciellt: en blick med ett allvarligt, sinnligt djup och med en förmåga att för sin inre syn se vad människor gjort eller vad som skulle komma att hända. Många påverkades stort av den udda pojken som hjälpte sjuka och behövande med sin förmåga. Rasputin började så söka Gud på sitt eget alternativa sätt. Han kom i kontakt med en sekt som menade att en människa endast kan uppnå Guds nåd genom att först synda så djupt att man når sin botten - för att sedan be om förlåtelse inför Gud.
Liv: Efter det påstådda sektlivet gifte sig Rasputin och startade en familj med en kvinna från trakten. Han lämnade dock strax sin fru och barn och förde snart, enligt vad han själv menade var en "pilgrimsresa", ett kringdrivande liv runtom i Ryssland. Kring år 1901 började ett rykte om en märklig man med djupt svarta ögon, ett yvigt skägg och mystiska, helande krafter att få nationella proportioner.
1903, efter utflykter till Grekland och Jerusalem, anlände en ofta otvättad och därför illaluktande Rasputin till Sankt Petersburg, där han inom kort gjorde sig ett namn bland stadens societet och blev på så sätt år 1905 introducerad för tsarfamiljen, tsar Nikolaj II och tsaritsan Alexandra av Hessen.
Genom att intala tsaritsan Alexandra att han kunde bota sonen Alexej från dennes blödarsjuka genom hypnos skaffade han sig stort inflytande över det romanovska hovet.
När Alexej vid ett tillfälle ramlat och blivit illa däran p g a sin sjukdom telegraferade tsaritsan till Rasputin, som tillfälligt var tillbaka i Sibirien, och bad om hjälp. Hon fick då till svar att hon inte skulle oroa sig och Rasputin lovade att be Gud om lindring för tronföljaren; "pojken kommer inte att dö, han blir snart bra igen...". När så också skedde var hennes tilltro till mannen med de djupt svarta ögonen orubblig för återstoden av hennes liv.
Det uppstod även rykten att han hade en kärleksaffär med tsaritsan, och hemliga polisen lät övervaka honom.
När Ryssland led nederlag under första världskriget sades det att han hypnotiserat tsaren och tsaritsan för att själv kunna styra landet.
I St Petersburg under första världskriget levde han gott under beskydd av hovet och i tsarens frånvaro och med tsaritsans aldrig sinande förtroende kunde han göra lite som han behagade. Den som hade pengar kunde enkelt köpa sig en bättre position i samhället; det var bara att vända sig till Rasputin som också favoriserade släkt och vänner och gav dem privilegier. Missnöjet nådde nu till den översta eliten i Ryssland, aristokraterna. Dessa hade nu fått nog av vad de menade var ett vanstyre av landet. Man anklagade främst tsaritsan Alexandra, och med Rasputins starka inflytande över henne därmed också honom, för landets snabbt försämrade ekonomi och brist på framgång i kriget. Att Alexandra var född och uppvuxen på tysk (fiendens) mark gjorde det hela inte bättre. Grupper av sammansvärjningar bildades och prat om att "den onde munken från Sibirien" skulle skaffas bort för gott fick sin spridning i högre kretsar runtom i Ryssland.
I ett tal i den ryska Duman framhöll Vladimir Purishkevitj följande: ”Tsarens ministrar som har förvandlats till marionetter. Marionetter vars trådar har tagits fast i hand av Rasputin och kejsarinnan Alexandra Fjodorovna - Rysslands onda genius och tsaritsa som har varit en tysk på den ryska tronen och främmande för landet och dess folk.”
En som åhörde talet var furst Felix Jusupov(en ingift släkting till tsaren) som efteråt sökte upp Purishkevitj vilken genast var med på att skaffa undan Rasputin.
Död: Mordet på Rasputin hade planerats länge. De främsta konspiratörerna var dumaledamoten Puriskjevitj, furst Felix Jusupov och storfurst Dmitrij Pavlovitj.
Rasputin mördades 1916, under ledning av furst Felix Jusupov. Han bjöds in till familjen Jusopovs palats vid Moika-kanalen i Sankt Petersburg.
Rasputins död blev än mer mytomspunnen än vad han själv varit i livet. I allt väsentligt är följande en tämligen vedertagen bild av händelseförloppet, trots att de medverkande vid flera tillfällen ändrat sina historier - inte minst för att ge sig själva en mer framträdande och viktig roll än vad som varit fallet.
Rasputin bjöds 29 december 1916 in till furst Jusupovs palats vid Moika-kanalen i Sankt Petersburg; detta i tron att skulle få träffa Jusopovs fru som också skulle ha bjudit in sina väninnor. Han klädde upp sig i en skinande silkesskjorta och sina bästa läderstövlar och anträdde palatset.
Rasputin visades raskt ner i källaren eftersom Jusopovs fru inte alls var i palatset utan i själva verket på resa. Väl där spelade man skivor för honom och han bjöds på förgiftat vin - Madeira. Detta verkade dock inte ha någon önskad effekt och man gav honom därför också bakverk, innehållande cyanid, men inte heller detta fick Rasputin att reagera. Värden Jusopov tappade då tålamodet och gick till sitt kontor för att hämta en pistol. Tillbaka i källaren sköt han så Rasputin två gånger i bröst och sida som då föll till golvet. Till sist verkade livsgnistan lämna "den galne munken" (som var ett av hans öknam - trots att han aldrig varit munk) och Jusopov och hans sammansvurna tog av honom hans silkesdräkt. De lämnade sedan källaren för att gå upp och fira att man nu gjort sig av med Rysslands fiende nr 1. Sällskapet planerade därefter att lämna palatset och ta sig vidare ut i staden. Men Jusopov, som gått för att ta reda på en rock mot kylan, anade oråd och återvände till källaren för att kontrollera liket. När Jusopov lutat sig över kroppen ska Rasputin, enligt Jusopovs skildring, då ha vaknat till liv, tagit ett stryptag på fursten och viskat "du din elake pojke!".
Jusopov klarade sig snart ur greppet och Rasputin ska nu, mot alla odds, ha tagit sig upp på fötter och vidare ut på gården. Där sågs han av de övriga sammansvurna adelsmännen som då jagade efter den svartskäggige helaren skjutandes flera nya skott, varav två ska ha träffat(ett i ryggen och ett i huvudet). Jusopov började nu nästan tro att mannen framför honom verkligen var Satan själv inkarnerad. Rasputin misshandlades ytterligare med påkar, sparkar och knytnävsslag innan allt(enligt vissa källor) avslutades med att man kastrerade honom. De lastade sedan kroppen i en bil och körde ner till floden där de dumpade den - vilken flöt upp och hittades ett par dagar senare.
Vid den efterföljande obduktionen ska dock Rasputins lungor ha varit vattenfyllda, vilket innebär att han skulle ha varit vid liv då han kastats i floden. Också hans döda kropps läge, med rakt utstående armar(vilket kan bevisas av fotografier), tyder på att han skulle ha letat sig fram under isen, försökt ta sig upp på eller hänga kvar vid ett isflak i den av is delvis täckta floden.
Dock ska inget gift ha hittats i Rasputins maginnehåll vilket tyder på att giftet antingen varit för gammalt och därmed svagt och/eller att han aldrig fått någon gift i sig överhuvudtaget. I så fall skulle förgiftningen endast ha varit en efterhandskonstruktion av mördarna för att visa på Rasputins omänsklighet och därmed ge en viss "legitimitet" åt deras dåd.
Merparten av den stora släkten Romanov såg i detta mord det enda sättet att rädda dynastin, eftersom tsaritsan godtog allt den "helige mannen" förde fram. Detta visste den djävulske munken om. Han gjorde därför ett lysande drag när de mörka orosmolnen började hopas – han upprättade ett "testamente" med en förutsägelse, som han visade för tsaritsan:
"Ryske tsar! Vet att om dina släktingar utför detta mord kommer inte någon av din familj, det vill säga dina närmaste och dina barn, att leva mer än två år. Det ryska folket kommer att döda dem. Man kommer att döda mig. Jag är inte längre bland de levande. Bed, bed, var stark, tänk på din utvalda släkt."
När han gick till den omtalade bjudningen skulle Rasputin således ha anat att hans egen tid snart var ute, men kanske ville han få vetskap om hans framtida banemän verkligen var tsartrogna förrädare. Då de sammansvurna visade sig vara just detta borde också tsaren, enligt Rasputins förutsägelse, frukta för sitt liv. Tsaren avsattes, enligt rysk kalender, redan i februari 1917 - under Februarirevolutionen. En viss Kerenskij blev tillförordnad statschef för en ny regering som avskaffade tsardömet men valde att fortsätta kriget i väster. Tsaren och hela hans familj fördes till Jekakaterinburg där de alla, utan någon form av rättegång, mördades sommaren 1918. Rasputins båda sista förutsägelser besannades således.
Källor:
Bild: Wikimedia Commons
Text: Wikipedia och Melodice.se
Anna 
Om man ska ta död på någon kan man väl åtminstone göra det på ett mer mänskligt sätt. Fy så brutalt...
Inte min typ, för att vara ärlig. "Otvättad och illaluktande."
Kanske sambon har den någonstans.
